tisdag 13 oktober 2009

DMZ

Tuffa killar det här

I lördags var vi med USO till DMZ, demilitarized zone. Vi började dagen kl. 5.45 am i CJ med att bege oss ner till tunnelbanan. Efter en 45 mins åktur i tunnelbanan var vi framme vid den amerikanska militärbasen i Seoul. Vi betalade 84.000 won, vilket jag tyckte var lite överpris, sen gav vi oss iväg. Två bussar fulla med turister från främst USA men också stora delar av Europa var representerat.

Vår guide pratade flytande konglish (koreanska engelska) så honom hade vi inte mycket hjälp av. Ibland kunde man urskilja några enstaka ord och var väldigt intressant. På bussen träffade jag ett äldre par som pratade svenska men var amerikaner. Det var roligt att få prata lite svenska så jag tog genast chansen och introducerade mig själv. De hälsade på sin son som arbetade för armén.

Först fick vi se en av de fyra tunnlar som nordkoreanerna grävt för att invadera Syd Korea. Den var kanske två meter bred och en och en halv meter hög, nordkoreanerna är tydligen väldigt små. Det var nog ganska häftigt och det är uppskattat att det finns 17 tunnlar varav fyra är funna. Här har vi nog ingen chans eftersom man inte ryms in i tunnlarna, jag gick hukad hela tiden.

Efter tunneln fick vi åka upp på ett berg och blicka in över DMZ ända in i Nord Korea. Med kikarna kunde man se in i staden med 300.000 invånare. De måste ha haft lunch när vi var där för jag såg inte en enda en.

Sedan fick vi åka till den bästa delen av resan, Joint Security Area. Alltså det stället man ser på alla bilder, det är här de flesta freds diskussionerna går av stapeln. Vi fick gå in i huset till höger om mig och inne där fick vi gå över gränsen till Nord Korea. Vakterna som tog oss omkring var amerikaner och därför fick man ingående information om platsen. Dock fick jag en känsla av att de soldater som jobbade här hade mera att göra med turisterna än med nordkoreanerna. Jag skulle alltså ha velat se lite mera action, fast då man tänker på att det skjuts här med några års mellanrum så kanske det var bra med en sådan här lugn tur. Nordkoreanska soldater skulle ha kunnat komma upp till oss för att inspektera oss men inget sådant hände.

Observera nordkoreanen till vänster om mitt öra

Efteråt skulle vi ha fått se The Bridge Of Now Return men den var under reparationer så vi fick bege oss tillbaka.
Bussarna tog oss tillbaka till Seoul på en och en halv timme. Alltså inte allt för långt borta från gränsen.

2 kommentarer:

  1. Oj, 84.000 per person?

    Vi hade funderat att fara på en liknande tur, men kanske vi borde välja ett annat resebolag? Finns det ens nå andra?

    Man kan ju int vara ett år i korea utan att se DMZ/Nord Korea, de sku verkligen vara synd.

    SvaraRadera
  2. Det finns fast hur många man kan fara dit med. USO lär skall vara en av de bättre. Viktigast är nu att man får fara till JSA och tredje tunneln. Vissa turer kan lämna bort den ena.

    Sedan så håller de på att renovera "bridge of no return" tills slutet av november. Kan säkert dra ut längre än så, så jag rekomenderar starkt att ni far först på våren om det är möjligt. Bron skulle nämligen ha lyft upp turen väldigt mycket.

    SvaraRadera