Koreanska quiz

Efter att jag åkt på stryk första gången hade 9-åringen ingen chans i koreanskt schack. Reglerna förklarade han åt mig på koreanska före vi började.

Sitter i skolan och studerar flitigt som ni säkert förstår, eftersom bloggen blir uppdaterad. Jag har koreanska quiz imorgon torsdag. Ibland känns det lite övermäktigt men jag tror nog att det skall gå bra. Vi har en massa ord vi måste lära oss och eftersom de här ordena inte går att förknippa men något språk som man skulle kunna tänkas förstå så är det lite knepigt.

Det blir mest att memorera ord, sitta och läsa dem om och om igen. Teori delen är inte så svår, i alla fall hittills.

Nu i helgen är det Chuesok, Harvest Moon festival, jämförbart med vår thanksgiving. Vår thanksgiving som vi firar med kalkon som i alla amerikanska teve serier, blev lite fel där. Jag menar alla helgons dag. Fredag till söndag är ledigt och Seoul kommer att tömmas på människor. Alla koreaner åker hem till sina föräldrahem och umgås med familjen och släkten.

Vi skall dock åka till en stad som heter Samcheok, http://samcheok.go.kr/eng/. I Samcheok, som har 80000 invånare, finns en massa grottor, otroligt fin natur och en penis park. Vi får se vad det här är för något.

Annars håller jag för tillfället också på att se på en filmsnutt från aftonbaldets webbtv. Ibland hittar nog aftonbladet väldigt representativa svenskar. Blond i själen är en ganska bra beskrivning. http://www.aftonbladet.se/webbtv/noje/article5856192.ab

Superbloggaren

Eftersom jag bloggar så otroligt aktivt (sju inlägg i månaden) tänkte jag nu passa på att skriva mitt andra inlägg för dagen.

Jag har skaffat 키보드스티커 (ki bo du su ti kå) till min dator. Keyboard sticker, alltså klisterlappar med de koreanska tecknen. På det viset kan jag lätt skriva på koreanska och på det viset kanske lära mig något mera.

Jag utmanar förövrigt alla som läser det här att lära sig de koreanska tecknen. Det är ingen övermänsklig uppgift och med hjälp av dem kommer man ganska långt. Som ett exempel kan jag säga caféerna, nästan allt är koreaniserat från engelskan, (esuspreso, kopilattu, osv.)

Idag har vi övat på dessa koreaniserade ord, vet någon förövrigt vad det heter när man "koreaniserar". Alltså, vi har suttit och fikat hela dagen, jätte skönt.. Just nu sitter jag på Starbucksen och bloggar.

Om någon kan hitta KBS på internet eller har några kanaler extra på digiboxen så föreslår jag att ni bänkar er framför skärmen nästa lördag för att se undertecknad frossa i Topokki.

Jo, kanske det är onödigt att jag berättar det här för er världsvana och bildade människor som läser min blogg men jag skall ändå påminna er. Som alla vet så finns det alltid minst ett Österbottniskt dialektal ord i varje språk. Som ett exempel har vi finskans peruna. Jag har nu hittat det ordet i koreanskan, mjöltschi. Det är en slags fisk som man äter som tillbehör på många restauranger.

Över och ut

En koreansk middag

Jag vispar ägg med pinnar.

Redan någon av de första dagarna frågade jag in Buddy om vi skulle få komma hem till hennes hem och se hur "riktiga" koreaner bor. Jag tänkte att det skulle vara intressant att se hur en koreansk familj bor.

Igår var vi då alltså inbjudna för "Thanksgiving" middag hos familjen Lee. Egentligen firas den koreanska Thanksgivingen nästa helg men den här familjen har valt att fira en helg i förväg. Vi fick ta del av matlagningen, det var egentligen inte så märkvärdigt, mest bara lite annorlunda kombinationer. Efter matlagningen hade de en slags ceremoni för deras avlidna föräldrar och deras vänner. Det såg lite ut som en offer ceremoni men det blev vi informerade om att det inte var. Det är ett slags sätt att visa respekt åt de äldre och berätta för dem att man har det bra osv. Det var alltså ingen vidskepelse med i sammanhanget.

Efter ceremonin åt vi och såg på någon slags koreansk drama på samma gång, väldigt opersonligt. Jag valde att inte ta några bilder från ceremonin och middagen för jag tänkte att det skulle vara kränkande. Lite som att ha en skock turister med sig för att ta bilder då vi lägger ner ljus på gravarna på alla helgons dag.

Nu skall jag rulla ner en våning till CJ´s gym. Man kan väl inte släppa ner massa till den koreanska standarden. Ni får själva räkna på vad den massan är i följande exempel. I hissen här om dagen stod det, 1000 kg eller 15 personer.

Ännu en dag i själen av Asien

Observera att man inte får ta med toalett stolen här.

Idag har jag bara en koreanska timme som inte börjar före kl. 2, alltså väldigt skönt. Jag har lyckats träffa in alla mina kurser på tisdagar och torsdagar, förutom de två koreanska timmarna som jag har på måndag respektive onsdag.


Det finns både sina fördelar och nackdelar med ett sånt här chema. Det är skönt att bara ha föreläsningar två dgara i veckan men sen är man också helt slut efter det.



På fredag blir det shopping hela dagen, jag skall försöka bjuda med 최수진 till ett koreanskt elektronik köpcenter. Soo studerar statistik som huvudämne och matematik som biämne, jag har alltså hittat likasinnade här. Jag behöver en miniräknare, min gamla sa upp kontraktet på vägen hit. Sedan vill jag ha högtalare till min dator eftersom jag börjar bli less på det hemska ljudet från datorns högtalare.

Nu skall jag iväg och läsa lite, jag har uppgifter som måst lämnas in i morgon.

Koreansk TV stjärna

I Seoul händer det något spännande varje dag men igår var lite utöver det vanliga. Jag hade planerat in en hike med några vänner men så frågade min Buddy om jag kunde hjälpa henne med en broadcasting grej. Det skulle filmas in en dokumentär om globaliseringen av Topokki.

Smart som jag är tog jag direkt reda på all fakta om inspälningen, allt förutom vem som stod bakom projektet och bestämde mig för att ställa upp på det här "studie projektet" eller vad det nu var. 11.50 träffades vi i Anam, Jag Barbara, Caitlyn och Seung mi. Därefter for vi iväg med en paketbil, mot vår första destination.

Jag var lite förvånad att skolans broadcasting gäng hade en bil och så fin utrustning och delade såklart med mig av den här upptäckten. Ni kan tänka er hur roligt de andra hade när de sa "du vet väl att det här är KBS, Koreas största broadcasting service, inte KuBS".

Nåja, roligare än så här kunde det väl inte bli. Väl framme vid det första Topokki stället beställde vi två sorters Topokki och en kimchi pannkaka. Vi blev filmade medan vi åt och drack, när vi gick fram till restaurangen och medan vi gick omkring på gatan. Topokki är förövrigt en sårts riskaka, en bit spagetti (0,5 cm till 1,5 cm i diameter) gjord av ris mjöl. Topokki finns i väldigt många olika former har jag nu lärt mig.

One down, three to go. Vi for vidare mot Hongdae och till en annan välkänd Topokki rafla, vi skulle alltså besöka Seouls fyra bästa Topokki restauranger. Efter det här lasset Topokki begav vi oss mot Gangnam, en bilfärd som tog nästan två timmar.

Väl framme fick vi presentera oss på koreanska och sedan avnjuta en till middag fylld av Topokki. Topokki, Topokki, Topokki, det började nästan komma ut genom örona. Vi åkte vidare mot vår sista restaurang. Den här restaurangen var den finaste och hade åtta olika Topokki att välja från. Här fick vi tre olika Topokkin som verkligen skilde sig från de tidigare ställena, både i smak och utseende. Efter maten fick vi efterrätt och började ana att dokumentären handlade om överviktiga västerlänningar, hur mycket mat kan man lura i dem.

Tolv timmar senare anlände vi mätta och belåtna tillbaka i Anam. Den här dagen kommer jag sent att glömma, så här roligt har jag inte haft på många år. Bilderna är på väg.

Ko Yon Games

Korea University´s sida

Det här är något av det häftigaste jag någonsin varit med om. Om någon tror att Sportis Red Army är tuffa på att hejja fram sitt lag, så är det bara att tänka om. Jag vet inte var jag skall börja, det är nästan lite overkligt. Det tystnade inte en gång under hela matchen, vi stod där i fem timmar och sjöng och dansade.

Det började med en öppningsceremoni som man som vanligt fick ut väldigt mycket av, dramaqueens är de i alla fall. Fast man inte förstod vad de sa så forstod man innebörden, och som de pratade till varandra. Spelena började med baseball som höll på i fyra timmar och efter en rafflande avslutning i nionde inningen tog KU hem segern. Läktaren kokade nästan över.

Det här var förståss bara första dagen av spelen och därför orkade inte alla riktigt ta sig dit. Efter fem timmars konstant dansande och en ljuvlig seger tog vi oss genom halva stan bort till ishockey matchen. Ishockey är inte den största sporten i det här landet men väldigt bra spelade de ändå. KU gjorde första målet och publiken blev som galna igen. Vi sjöng och dansade i ett. Inte en gång under matchen tystnade musiken. Spelarna hade säkert öronproppar, aldrig har jag sett en ishockey match där musiken inte stannar då tiden börjar gå. Efter KU´s första mål kopplade Yonsei greppet och tog hem matchen med 4-2.

Trots förlusten dansade publiken som galna hela tiden. Nu blir det frukost och sedan iväg på nästa dag av spelen. Idag blir det rugby och fotboll. Vi är på OS arenan och det kommer att vara så galet mycket folk där.

Efter spelen så bjuds alla studerande på gratis mat och dryck längs med Anam gatan nära universitet. Alltså, vi får så mycket mat och dryck som vi vill från de samma restauranger vi går till var och varannan dag. Helt otroligt, sitt inte uppe och vänta på mig.

Vi har varit med i koreansk TV

Vi blev intervjuade av koreansk TV

Det har gått ett par dagar sedan jag senast skrivit. Vi har det fullt upp nästan varje dag, vilket är väldigt roligt. Mitt rum är inte så väldigt stort och därför drar man sig från att komma tillbaka hit.

Tessan har varit på besök i Seoul och vi fick se en livs levande Tessan, hon verkar må bra. Hon har rest omkring i Korea i flera veckor och det var intressant att få höra hur annorlunda Korea är jämfört med Seoul. I Seoul är folket väldigt liberalt, det förekommer nästan ingen "rasism" mot utlänningar. Rasism är nog ett lite för starkt ord, det som vi kan uppfatta som kränkande är egentigen bara nyfikenhet från deras sida.

Här omdagen när vi skulle åka och möta Tessan hostade jag till på tunnelbanan och gissa om inte en kvinna bredvid mig genast satt handen för sin mun. En av min vänner här var inne på Dunkin Donuts för en kopp morgonkaffe och hostade upp morgonslämmet ur halsen och då var det också en kvinna som illa kvickt drog fram sitt munskydd ur väskan. Gris hoston börjar nog närma sig, fast det är nog inte alls så galet som man skulle kunna tro med tio miljoner människor i samma stad.

Angående min tävling i förra inlägget så var det Inas far, Thomas, som tog hem gissningstävlingen. Gissningarna ramlade in som bara den och Thomas väntar nu på en överraskning från Korea.

Den här helgen är det Ko Yon Games, en gigantisk sport happening mellan Korea University och Yonsei University. Fredagen och lördagen är fullbokade.

Jag har syndat

The human being has more than 1,5 million chins

Man börjar bli professionell

Man har väl hört om dubbelhaka och kanske t.o.m trippel haka men det här är kanske lite att ta i. En av mina professor sa det idag på föreläsningen, vi pratade om gener.

Jag har tre stycken statistik föreläsare och en koreanska föreläsare. Den första, professor Song talar alldeles förträfflig engelska. Bättre än de flesta jag känner som inte har engelska som modersmål. Sedan har vi professor Han. Han, alltså Han, talar också bra engelska. Han bryter dock aningen på koreanska, ungefär som Paavo bryter på finska.

Min koreanska professor kan nästan ingen engelska alls, fast det gör inte någon större skillnad eftersom vi för det mesta sitter och stönar i klassrummet. Koreanska är nämligen uppbyggt på ljud och de kan iband låta lite roligt i våra öron.

Sist men inte minst har vi min favorit, professor Cho. Han, alltså Cho, har hittat en gyllene mellanväg mellan koreanska och engelska så att varken jag eller koreanerna förstår vad han säger.

Ni kan försöka gissa vilken av dessa som myntade uttrycket om våra 1,5 miljoner hakor. Den som först gissar rätt skall få en rolig koreansk sak hemskickad på posten. Gissningar mottages per e-post till ncelvin(at)abo(punkt)fi.

Ikväll är det grupp träff igen och då blir det middag och soju ute på stan. Imorgon skall vi träffa Tessan som har hittat till Seoul, det skall bli riktigt roligt.

Ha de så bra och kom ihåg att gissa!!

Koreanska konstigheter, del 1

Marilyn Monroe

Tänkte att jag skulle dela med mig lite av de koreanska konstigheterna. Det här är såklart helt vanliga saker för koreanerna men kan verka lite knepiga i våra ögon.

Man äter som ala säkert vet alltid med pinnar, dock får man fuska med riset och använda sked. Om man har svårt att skära maten kan man såklart fråga efter en... ...sax. Pinnarna är inte som de kinesiska, fyrkantiga, utan platta. Jag rekomenderar starkt de som har tänkt komma hit att öva lite.

Aloe vera som finns i alla krämer som man smörjar in sig med, jo det dricker man här.

Det finns en slags Fanta som innehåller chunks, gelatin av nåt slag. Gissa om jag blev chockad då jag skulle dricka ur burken och inget kom ut. Man skall tydligen skaka det först, chunksena försvinner dock inte.

Kaffe säljs i burkar, liksom en burk med limsa. Burkarna hålls uppvärmda i ett litet skåp i butiken.

Hund äter de som alla säkert känner till, dock vet jag inte säkert hur det är med sköldpaddor, min Buddy hävdar att de inte gör det. Dessa såldes bredvid några stora fiskar och skålar med levande sniglar. Antingen var det en djurafär eller en mataffär. Vem vill ha de fiskarna i akvariet?

På tunnelbanan tittar alla på teve. Alla har alltså sin egna lilla teve med sig eller så är det inbyggt i telefonen, alla sitter alltså och följer med koreanska såpor.

Koreanerna äter samma slags mat till frukost, lunch och middag. Man skall nog inte förvänta sig att hitta bröd på många caféer. Ris och kött dygnet runt, vegetabiliskt är väldigt väldigt ovanligt.

Man lär sig ganska snabbt att tycka om dessa saker. Dock har jag inte kunnat njuta ev riktigt alla saker ännu. Min telefon från tidigt 90 tal klarar nog inte av att streama film.

Fortsättning följer...